Hälsofrämjande arbete i skolan

Det är en stark koppling mellan lärande och hälsa, en växelverkan som kompletterar och förstärker varandra. Att satsa på skola och utbildning är därför en av de mest betydelsefulla faktorerna för att gynna barns och ungas hälsa. Genom ett omfattande och konstant hälsofrämjande arbete i skolan ökar chanserna till trivsel, goda relationer, trygghet, god hälsa och hög måluppfyllelse, samtidigt som risken för exempelvis skolk, kränkningar och droganvändning minskar.

Hälsofrämjande skolutveckling handlar om att utifrån ett salutogent* perspektiv utveckla barns och elevers känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.

En viktig utgångspunkt är kunskap om risk- och skyddsfaktorer. De kan antingen motverka eller främja en elevs möjligheter att må bra, nå hög måluppfyllelse och göra goda val i livet. Exempel på skyddsfaktorer är att eleverna har bra relationer med lärarna och sina kompisar, lärarnas höga förväntningar på eleverna, bli uppmärksammad för positiva handlingar, tydliga regler, trygghet och framtidstro. Exempel på riskfaktorer i skolan är otydlig ledning, dålig struktur, upplevda kränkningar, otrygghet, dålig impulskontroll, ensamhet och dålig kontakt med vuxna.

Det hälsofrämjande arbetet i skolan anpassas till lokala förutsättningar i de kommunala verksamheterna.

Metod- och kunskapsstöd finns bl a inom

  • Barnkonventionen
  • Generellt om Hälsofrämjande skolutveckling
  • Skydds- och riskfaktorer
  • Värdegrundarbete – Främja allas lika värde och motverka diskriminering och kränkande behandling – Socialt och emotionellt lärande – Delaktighet och inflytande
  • Samarbete förskola/skola och föräldrar
  • Framtagande av policys och handlingsplaner
  • Presentation och analys av Liv & hälsa ung
  • Offentliga måltider

* salutogent perspektiv = handlar om att se vilka faktorer som skapar, främjar och bibehåller hälsa snarare än att fokusera på faktorer som försämrar hälsan. I det salutogena perspektivet ingår KASAM-begreppet